Written by 
Idag publiceras Migrationsverkets nya prognos, med beräkningar och antaganden för utvecklingen inom migrationsområdet under åren 2024 till 2027.
Under första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året. Sverige står också fortsatt för en allt mindre andel av det totala antalet asylsökande i Europa.
– Under 2023 tog Sverige emot cirka 1,1 procent av asylansökningarna i EU och EES. Hittills i år har andelen varit något lägre än så, säger Annika Gottberg.
I den nya prognosen bedömer Migrationsverket att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i prognosen från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner. Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt.
– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats. Pakten, som innebär en stor förändring av den europeiska asylpolitiken, väntas få allt större genomslag på migrationen till EU och Sverige, säger Magnus Frid, planeringsdirektör på Migrationsverket.
Fler skyddssökande från Ukraina
Under årets första sex månader ansökte cirka 5 500 personer från Ukraina om skydd i Sverige enligt EU:s massflyktsdirektiv. Det är något fler än bedömningen i föregående prognos. Migrationsverket skriver därför upp huvudscenariot för antalet skyddssökande från Ukraina under 2024. Bedömningen är nu att cirka 11 000 ukrainare söker skydd i Sverige i år, jämfört med 8 000 i föregående prognos.
I juni beslutade EU att förlänga massflyktsdirektivet ytterligare ett år och det gäller nu till och med den 4 mars 2026. Till följd av det har Migrationsverket tagit fram ett nytt huvudscenario för antalet skyddssökande från Ukraina under 2025.
– Vår bedömning är att cirka 11 000 personer från Ukraina söker skydd här under nästa år, säger Magnus Frid.
Fler kommunmottagna när ukrainare folkbokförs
EU:s beslut att förlänga massflyktsdirektivet innebär att Skatteverket börjat folkbokföra de personer som vistats i Sverige med tillfälligt skydd i två år och som planerar att fortsätta bor här. Personer som folkbokförs skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem för att istället bli kommunmottagna som andra nyanlända.*
Som en följd av att många ukrainare nu kan folkbokföras höjer Migrationsverket prognosen för antalet kommunmottagna för 2024 med cirka 28 000 personer. Det innebär att cirka 34 500 nyanlända nu beräknas tas emot av landets kommuner under året.